Frågor och svar

​​ ​


Frågor och svar

Metsä Tissue planer på att investera i utbyggd produktion av högklassiga mjukpappersprodukter från färskfiber med modern teknik i Sverige fortskrider som planerat. Den nu planerade investeringen skulle öka den årliga kapaciteten för mjukpappersproduktion i vårt Mariestadsbruk från 70 000 ton till 145 000 ton och vara fullt utbyggd 2024.

Frågor om investeringen i Mariestad

F: Hur ser planerna ut för investeringen i Mariestad?
S: Mjukpapper av hög kvalitet tillverkat av färskfiber är kärnan i vår verksamhet, och vi planerar att expandera den delen av produktionen i Mariestad. Investering i färskfiberprodukter av hög kvalitet är den mest hållbara lösningen för framtiden. Vi arbetar på en ytterst konkurrensutsatt marknad där kunder och konsumenter har strikta krav på produktkvalitet, miljövänlighet och hållbarhet, och vi vill uppfylla de kraven. 
Produktion av mjukpapper är lokalt präglad, så vi vill vara nära våra kunder för att möta den ökande efterfrågan.

F: Vad går investeringsprojektet i Mariestad ut på och hur fortskrider investeringsplanerna?
S: I september 2019 tillkännagav Metsä Tissue att man i enlighet med sin strategi planerade att investera i ökad mjukpappersproduktion baserad på färskfiber i Sverige. Metsä Tissue påbörjade en miljötillståndsprocess och en inledande genomförbarhetsstudie i syfte att klargöra förutsättningarna för en dubblerad produktion av mjukpapper i Mariestadanläggningen. 
Den 14 maj 2020 lämnade Metsä Tissue in en ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen. Beslut om godkänd miljötillståndsansökan kan förväntas efter en normal handläggningstid på 8–18 månader, och därefter kan beslut om investeringen fattas.
Investeringsplanerna omfattar en ny mjukpappersmaskin, ett automatiserat färdigvarulager, ett lager för baspapper (ej automatiserat) och en kontorsbyggnad. Den årliga kapaciteten i Katrinefors bruk planeras öka från 70 000 ton till 145 000 ton. Värdet av den tänkta investeringen bedöms uppgå till ca 230 miljoner euro (motsvarande 2,5 miljarder SEK). 

F: Vad för slags bruk är Katrinefors bruk i Mariestad?
S: Mariestads bruk producerar hygienpapper av hög kvalitet: toalettpapper, hushållspapper och industrirullar. Bruket har två pappersmaskiner, sex förädlingslinjer och en avfärgningsanläggning där återvunnet papper som används i produktionen behandlas. Bruket har ungefär 360 anställda.

F: När skulle det moderniserade bruket starta sin verksamhet?
S:  Under förprojekteringens gång har en realistisk tidplan reviderats. Målet är att starta verksamheten i slutet av andra kvartalet 2024. Bruket förväntas vara i full drift i slutet av 2024. 

F: När startar byggarbetena? Kommer Katrinefors bruk i Mariestad att fortsätta sin verksamhet under anläggningsfasen? 
S: Byggarbetena kommer att påbörjas efter att miljötillstånd har beviljats och investeringsbeslutet har fattats. Det förväntas ske under första halvåret 2022. Det befintliga bruket kommer att fortsätta att producera och leverera som tidigare. Anläggningsfasen medför inga avbrott i våra leveranser.  

F: Har covid-19-pandemin påverkat era investeringsplaner och projekttidplanen? 
S: Covid-19-pandemin påverkar inte våra långsiktiga planer att investera i ökad produktion av färskfiberbaserat mjukpapper. För närvarande är det inga förändringar i våra planer på grund av Covid‑19, utan vi fortsätter vårt projekt som planerat.

Frågor om stadslandskapet och bostadsområdet närmast bruket

F: Kommer de nya bruksbyggnaderna att påverka Mariestads stadslandskap och boendemiljön för dem som bor närmast?
S: Vid utformningen av bruket tar vi hänsyn till de höga byggnaderna och de skuggor de ger. Vi kommer att göra vårt bästa för att hålla skuggorna inom bruksområdet, men kan naturligtvis inte garantera det helt och hållet.

F: Hur mycket kommer de nya byggnaderna att skugga grannarna i närområdet?
S: Vi har undersökt skuggbildningen och är övertygade om att det inte kommer att bli något problem för bostadsområdena. På vår webbsida www.metsatissue.com/mariestad har vi en animation som visar skuggeffekten vid olika tidpunkter på året, och den kan man se i verkligheten där.

F: Har landskapsbilden för de närboende undersökts närmare?
S: Industribyggnader förändrar alltid landskapsbilden något, men vi gör vårt bästa för att landskapsplanera omgivningarna och minimera påverkan.  De högsta byggnaderna ligger också längst bort från bostadsområdena. 

F: Kommer grannarna i bostadsområdet att kompenseras på något sätt?
S: Det finns inga planer på att kompensera de närboende. Den storskaliga investeringen som planeras i Mariestadsregionen bedöms ha en positiv sammanlagd inverkan på regionen, och vi planerar att lyssna noga på synpunkter från lokalbefolkningen och att minimera eventuella störningar där så är möjligt.

F: Kommer huspriserna att sjunka till följd av den nya utbyggnaden? 
S: Vi förutser inte att huspriserna kommer att sjunka på grund av utbyggnaden. Tvärtom bedöms den storskaliga investeringen som planeras i Mariestadsregionen ha en positiv sammanlagd inverkan på regionen. Projektet är också upplagt för att följa alla gällande bestämmelser och föreskrifter.

Frågor om buller och lukt

F: Kommer anläggningsfasen att innebära buller och besvär för lokalbefolkningen?
S: Anläggningsfasen orsakar en viss tillfällig ökning av bullernivån. Vi kommer att göra vårt bästa för att hålla bullret på så låg nivå som möjligt. Planeringen av bruksområdet baseras på en minimering av buller och annat obehag för dem som bor i området. Bruket kommer att använda bästa tillgängliga teknik (BAT) för att minska bullret, och vi kommer att i så stor utsträckning som möjligt att förlägga sådana arbeten dagtid.

F: Hur kommer bullersituationen att förändras för grannarna när projektet är klart (jämfört med idag)?
S: Vår modellering av bullret visar att det kommer att minska i närområdet tack vare att bästa tillgängliga teknik används, men också genom att nya byggnader hindrar bullret från att spridas i framtiden. 

F: Kommer invallningen att minska bullret ännu mer?
S: Invallningen stoppar bullret från fabriken på marknivå.

F: Hur kommer lukten att förändras för grannarna när projektet är klart (jämfört med idag)? 
S: Vi kommer att förbättra vår avloppsvattenbehandling, vilket kommer att ha en positiv inverkan på lukten. 

Frågor om brukets lokalisering

F: Skulle den nya delen av bruket (eller hela bruket) kunna flyttas utanför bostadsområdet? 
S: Vi planerar inte att stänga ned de nuvarande pappersmaskinerna. Att flytta pappersmaskiner som går i produktion skulle vara en omöjlig uppgift utan avgörande påverkan på verksamheten. Det skulle inte heller kunna motiveras ur ekonomisk synvinkel.

F: Enligt era nuvarande planer kommer bruksområdet att utvidgas så att det kommer närmare det lokala bostadsområdet. Hur hanterar ni det?
S: Vi kommer att ta hänsyn till närheten till bostadsområdet vid utformningen av bruksområdet, bland annat genom landskapsplanering. Vi kommer att delvis bygga en vall mellan bruksområdet och bostadsområdet.   

F: Kommer Mariestads silhuett att påverkas?
S: Vår tanke är att använda ljusa färger och se till att reflexer från fasaderna blir så små som möjligt. Vi försöker givetvis att minimera påverkan och kommer att se till att de professionella arkitekterna gör sitt bästa för att säkerställa det. 

F: Kommer det att bli någon inverkan på Mariestads turism eller silhuett?
S: Som vi ser det kommer den nya utbyggnaden inte att beröra turismen, eftersom industribyggnaderna ligger långt bort från den gamla idylliska stadskärnan och Vänern och därför inte dominerar stadsbilden. Vi menar också att det finns utrymme för olika slags byggprojekt i en stads utveckling. Stadsplaneringen är en balans mellan att bevara historiska värden och att utveckla staden, precis så som vi har gjort sedan 1765 då vi blev en del av Mariestad.

F: Ser ni några risker med översvämningar och olyckor i den norra delen av området?
S: Vi förbereder en plan för CAB som beskriver våra åtgärder för att förhindra en sådan situation. Översvämningsrisken berör inte direkt det planerade utvecklingsområdet eftersom vi inte kommer att bygga någonting på ett sådant område. Vi planerar, enligt CAB-krav, att förbättra skyddet mot översvämning i de norra delarna av industriområdet även om de befintliga byggnaderna har stått där ganska länge.

F: Hur kommer miljön i Mariestad att förbättras efter utbyggnaden?
S: Mariestad kommer att få mindre trafik på gator i bostadsområden, mindre buller och mindre utsläpp.

F: Vad omfattar er ansökan om miljötillstånd?
S: Vi ansöker om tillstånd att fördubbla vår mjukpappersproduktion i Katrinefors bruk i Mariestad från
70 000 ton till 145 000 ton per år.

F: Kommer era CO2-utsläpp att öka i Mariestad?
S: Metsä Tissues CO2-utsläpp per levererat ton i Skandinavien kommer i själva verket att minska, eftersom vi minskar transporten av baspapper från Finland. Dessutom kommer våra utsläpp per producerat ton i Mariestad att bli lägre.

Frågor om produktionen

F: Varför investerar ni i färskfiberproduktion? Skulle inte returfiber vara mer ekologiskt?
S: Vi ser att investering i tillverkning av färskfiberprodukter av hög kvalitet med modern teknik är den mest hållbara lösningen för framtiden. Det stödjer även våra kunders mål om hållbar affärsverksamhet och partnersamarbete. Användningen av returpappersfiber i våra produkter minskar i takt med att tillgängligheten och kvaliteten fortsätter att sjunka. Det beror huvudsakligen på en lägre pappersanvändning på kontor och att tryckta tidningar minskar till följd av digitaliseringen. Returfiber kan också användas för mer konkurrenskraftiga ändamål som t.ex. inom förpackningsindustrin.
Färskfiber, eller massa, tillverkas av trä som uppstår som en biprodukt till timmer: trä från skogsgallring eller stammar som är för klena eller dåliga för att användas som timmer. Redan nu är ungefär hälften av de fibrer vi använder färskfiber, och av dessa kommer det mesta från Metsä Groups egna bruk, från Metsä Fibre och från Metsä Board. 
Returfiber framställs av återvunnet papper som kommer från många olika källor och kräver alltid tvättning, något som är både vatten- och energiintensivt. Dessutom är den mängd spill som skapas vid tillverkningen av färskfiberbaserade produkter betydligt lägre än vad som gäller för produkter baserade på returfiber.
Metsä Tissue ingår i Metsä Group, vars moderbolag Metsäliitto Cooperative ägs av ca 100 000 finska privata skogsägare. Genom sina ägarmedlemmar har Metsä Group tillgång till en förstklassig träråvara. Våra kunder kan lita på vår tillgång till fibrer och råvaror, som är säkerställd långt fram i tiden.

F: Katrinefors bruks årliga produktionskapacitet skulle öka från 70 000 ton till 145 000 ton. Hur påverkar denna stora ökning brukets utsläpp och vattenförbrukning? 
S: Katrinefors bruk kommer att inriktas på produktion av färskfiber, vilket innebär lägre COD-utsläpp. Tillverkning av färskfiber kräver mindre vatten och energi och genererar mindre spill än produktion av returfiber. Vattenförbrukningen påverkas inte. Vattnet tas från Vänern nära bruksområdet precis som idag. Brukets avloppsvatten behandlas i brukets egna avloppsreningsanläggningar.
Trots att kapaciteten ökar kommer vi att kunna ligga inom samma utsläppsgränser som tidigare. Tillståndsvillkoren blir oförändrade och brukets miljöbelastning per producerat ton kommer att minska. Det uppgraderade bruket kommer att arbeta med modern teknik, förbättrade miljöprestanda och högre energieffektivitet. Andelen förnybar energi kommer att öka betydligt. 

Frågor om miljön

F: Hur kommer planerna påverka Vänern?
S: Vi påverkar inte Tidan med utsläpp som processen är idag och det kommer vara lika efter ombyggnaden. Våra utsläpp av renat vatten sker i Vänern.

F: Vilka energikällor kommer bruket att använda? Hur mycket energi kommer det moderniserade bruket att använda?
S: Bruket kommer till största delen att använda bioenergi, men vi utvärderar också möjligheterna att använda biogas och geotermisk kylning. Metsä Tissues mål är att ha helt fossilfri produktion 2030, och detta är ett stort steg mot målet.
Brukets årliga energiförbrukning kommer att öka med ca 96 % (nästan en fördubbling) och blir ca 490 GWh. 

Frågor om Metsä Tissues personal

F: Kommer planerna att få konsekvenser för personalen?
S: Den planerade investeringen skulle ha en positiv påverkan på personalen i Mariestad och skapa 50–100 nya jobb. De indirekta följderna för regionens sysselsättning och näringsliv är ännu större.  Exakt hur stor inverkan blir på personalen vet vi när planerna är klara. Under anläggningsfasen kommer mellan 400 och 600 personer att arbeta med uppbyggnaden.

F: På vilket sätt kommer Metsä Tissue att ta hänsyn till de skyddade träden i den södra delen av området?
S: Vår avsikt är att spara så många träd som möjligt.

F: Vad händer med nyckelbiotypområdet i Karlslund?
S: Karlslund har planerats som ett industriområde sedan 1970, och eftersom klassningen som nyckelbiotypområde skedde efter det så räknas området fortfarande som ett industriområde. Det behövs därmed inga tillstånd för att avverka eller vidta andra åtgärder, men det måste ske i dialog med Skogsvårdsstyrelsen.

F: Rödlistade fåglar har siktats i och runt det utvidgade Metsäområdet. Hur tänker ni ta hänsyn till det under byggperioden och i framtiden?
S: Naturligtvis vill vi vara uppmärksamma på utvecklingen av rödlistade fågelarter inom området och garantera deras livsvillkor så mycket vi kan. 

F: Hur kommer utbyggnaden av bruket att påverka den hotade öringen i Tidan?
S: Vår utbyggnad berör inte Tidan direkt, och vi tror inte att det blir någon påverkan för Tidanöringen. 

F: Hur påverkar utbyggnaden de fornlämningar som har påträffats inom området?
S: Mariestads kommun har studerat frågan och resultaten visar att det är mindre sannolikt att hitta sådana i området. Den planerade utbyggnaden förväntas inte beröra några kända fornlämningar eller andra kulturhistoriska miljöer. Om arkeologiska fynd påträffas i samband med rivnings- eller byggarbete stoppas arbetet, och regionstyrelsen kontaktas för fortsatt hantering. 

F: Kommer trafiken runt bruksområdet att öka eller förändras? 
S: Brukets kapacitet ökar, vilket innebär att trafiken också ökar. Men trafiken kommer att flyttas bort från bostadsområdena. Huvudtrafiken planeras gå via den nya vägen (Marieforsleden) i stället för på de nuvarande vägarna. Det minskar trafiken genom bostadsområdet.  

F: Hur mycket kommer trafiken till och från Katrinefors bruk i Mariestad att öka?
S: Trafiken i bostadsområdena kommer i själva verket att minska betydligt. Trafiken läggs om så att den inte längre går genom bostadsområdena utan via E20. Den totala trafiken ökar, men tack vare den nya tillfarten påverkar det bara industriområden. 

F: Vad händer med järnvägen till bruket?
S: Våra nuvarande planer berör inte järnvägen.

F: Hur kan jag ställa frågor om detta projekt?
S: Vi respekterar alla synpunkter och all feedback vi får och kommer att försöka svara på bästa möjliga sätt. Du kan alltid skicka dina frågor till den e-postadress som finns på webbsidorna (mariestad@metsagroup.com)